7. Skämt politiker

Skämt om politiker – är det ok? Ja, att skämta om våra folkvalda är populärt. Här kommer några skämt om våra politiker. Vi levererar med “glimten i ögat” några länkar för alla som har humor.

Stajla en politiker (valet 2002) – Klicka här

VARNING – läs inte vidare om du är känslig för dåliga skämt. 


ATT GÅ OCH RÖSTA…
Det var valsöndag och för sossarna i den lilla valkretsen på landsbygden var varenda röst viktig för att dom skulle kunna behålla mandatet. Stor var därför förvåningen när tiden för stängningsdags närmade sig i vallokalen och en av ortens allra aktivaste sossar ännu inte kommit för att rösta. Man ringde hem till honom och frågade frun var han höll hus.
– Han är ute och metar, sa frun.
– Metar, en sån här dag? Vet han inte vad det gäller? Vi ska vrida öronen av honom när han kommer i land.
Sossen kom inte till lokalen förrän en halvtimme efter stängningsdags.
– Jag fick motorstopp på snurran, urskuldrade han sig.
– Motorstopp och motorstopp, hur fan kan man ge sig till att åka ut och meta en sån här dag? Nu kanske du äventyrar hela mandatet.
– Det tror jag inte, sa sossen och flinade. Jag hade två folkpartister och tre moderater med mej i båten!




EN KUGGFRÅGA.. (Fredrik R)
Fredrik Reinfeldt besökte ett mentalsjukhus och blev visad runt av föreståndaren.
– Hur tar ni reda på vilka som är tillräckligt tokiga för att bli inlagda? frågade Fredrik.
– Vi fyller ett badkar med vatten och ger dem en tesked, en kopp och en spann och ber dem tömma karet, svarade föreståndaren.
– Aha! sa Fredrik. Och de som är normala tar naturligtvis spannen, för det går snabbast.
– Nej, svarade föreståndaren. De som är normala drar ur proppen ur badkaret. Har ni förresten några önskemål, enkelrum eller 2-bädds?


EN KUGGFRÅGA… (Göran P)
Det var Göran Persson som var i USA och besökte Clinton. Persson blev så fruktansvärt imponerad av skickligheten hos Clintons personal så han frågade Ted Baker hur presidenten bar sig åt för att anställa så duktig personal.

Ted Baker berättade att Clinton brukade kalla in den som skulle anställas till det ovala rummet och där ställde han frågan: “Vem är din fars son och dina barns far?” När Ted blev inkallad fick han denna fråga och han svarade naturligtvis “det är ju jag” och så fick han jobbet. Göran Persson blev mycket imponerad och när han satt på flyget hem bestämde han sig för att pröva detta på sina medarbetare hemma.

När Persson kommit tillbaka till regeringskansliet kallade han till sig Tage G Pettersson och ställde frågan: “Vem är din fars son och dina barns far?” Tage G Pettersson tvekade ett tag, sedan frågade han om han fick tänka lite på frågan och det var O.K. för Persson.

Tage G Pettersson går ut i korridoren och där möter han Carl Bildt. Han stoppar Bildt och ställer samma fråga till honom. Bildt svarar “det är ju jag”. Tage G Pettersson tackar för svaret och skyndar sig in till Persson och säger: “Nu vet jag svaret på din fråga, det är Carl Bildt”. Persson skakar förtvivlat på huvudet och säger: “Det är helt fel, det är ju Ted Baker”……


VAD ÄR TRAGEDI?
Fredrik Reinfeldt gjorde ett besök på en mellanstadieskola och han kom till en av klasserna. De var mitt uppe i en diskussion om ord och deras olika betydelser. Läraren bad statsministern att leda diskussionen om ordet “tragedi”. Alltså frågade landets ledare om klassen kunde ge ett exempel på en tragedi.
En pojke reste sig och sade: “om min bästa vän, som bor på en bondgård , leker ute på åkrarna och en traktor kör över honom så att han dör så vore det en tragedi.”
“Nej,” sade Reinfeldt, ” det vore en olycka.”
En flicka räckte upp handen: “Om en skolbuss med 50 barn körde ut för ett stup, och alla i bussen dog, så vore det en tragedi.”
“Tyvärr inte.” förklarade stadsministern. “Det är vad vi kallar en stor förlust.”
Det blev tyst i rummet. Inget mer förslag kom från barnen. Reinfeldt såg ut över klassen. “Finns det ingen som kan ge mig ett exempel på en tragedi?”
En pojke räckte mycket tveksamt upp sin hand. Med låg stämma sade han: “Om regeringens flygplan med er och Anders Borg ombord träffades av en missil från ett av våra egna jaktplan och sprängdes i småbitar, det vore en tragedi.”
“Fantastiskt”, jublade Reinfeldt. “Helt rätt. Och kan du tala om för oss varför det skulle vara en tragedi?”
“Jo,” sade pojken. “Det måste helt enkelt vara en tragedi, för det vore verkligen ingen stor förlust och det skulle förmodligen inte vara en olycka heller.”


VAD ÄR OLYCKA?
Göran Persson och Margareta Winberg är på riksdagshusets balkong. De kan inte enas vad är fel och vad är olycka. nedanför på gatan kommer en arbetslös, de frågar honom.
Han svarar så här:
– Att jag är fattig, och har ont om mat. Det är fel, men inte olycka! Men om balkongen ni står på skulle rasa ner. Det vore en olycka, fast inte helt fel!


VAD SKA DU BLI NÄR DU BLIR STOR…?
– Och vad har du tänkt dig för yrke? frågade yrkesvägledaren eleven i nionde klassen.
– Jag vet inte riktigt, svarade han, jag ändrar mig hela tiden.
– Bra, då har du två yrken att välja på, antingen kan du bli politiker eller också någonting inom väderlekstjänsten.


PRESENTEN…
En gång var det en liten pojke som behövde 100 kronor, och han bad till Gud i två veckor för att få hundralappen, men inget hände.
Då bestämde han sig för att skriva ett brev till Gud för att efterfråga hundralappen. När postverket skulle sortera pojkens brev som var adresserat till ‘Gud, Sverige’ bestämde de för att leverera det till statsminister Göran Persson.
Statsministern blev imponerad, rörd och underhållen av pojkens brev att han sa åt sin sekreterare att skicka en tjugolapp till pojken. Statsministern tyckte att det borde vara mycket pengar för den lille pojken.
Pojken blev glad över att få pengar från Gud, så han satte sig ner för att skriva ett tackbrev som löd:
“Kära Gud, tack för att du skickade pengarna till mig. Emellertid så märkte jag att du av någon anledning sände det via Stockholm, och som vanligt så drog de djävlarna av 80%!”


GÖRAN P I KANALEN
Göran Persson var på besök i sin nuvarande hemstad Malmö. Det var en fin och solig sommardag och Göran bestämde sig för att åka på en cykeltur inne i Malmö. Han cyklade längs en kanal och råkade vingla till så att han åkte ner i kanalen.
Göran var oförmögen att ta sig upp ur kanalen av egen kraft och skrek därför på hjälp. Det var ganska mycket folk ute och promenerade denna dag och många gick även förbi kanalen där Göran låg och skrek på hjälp. Det var en hel del som stannade upp för att se vem det var som skrek. Men när dom såg att det var Göran Persson, så brydde dom sig inte om det, utan gick vidare. Men till slut i alla fall så var det två 12-åriga pojkar som förbarmade sig och hjälpte upp Göran. Göran var mycket tacksam och sa:
– Det var väldigt snällt av er pojkar, jag har legat i kanalen en bra stund utan att någon brytt sig om mig. För att visa min uppskattning får ni önska er något, vad vill ni ha?
– Jag skulle vilja ha tillbaka min cykel sa den ene pojken och pekade på cykeln som Göran haft.
– Det skall du få, sa Göran. Vad vill du ha? sa han till den andre pojken.
– Jag skulle gärna vilja ha en begravning!
– Begravning? Varför det? undrade Göran.
– Jo, för när min farsa får veta att jag har räddat Göran Persson, så kommer han att slå ihjäl mig!!!


I FLYGPLANET…
När Socialdemokraterna Mona Sahlin, Erik Åsbrink och Göran Person var ute på valturné, och de satt där i ett flygplan så tog Mona Sahlin fram en hundralapp och sa:
– Jag skulle kunna göra en person i Sverige lyckligare genom att kasta ut den här hundralappen genom fönstret.
– Jag hade tagit två 50 lappar istället så två människor hade blivit lyckligare, sa Erik Åsbrink.
Göran Persson ville inte vara sämre så han sa:
– Jag hade tagit hundra enkronor istället så 100 människor hade blivit åtminstone lite lyckligare i det här landet.
Då kom piloten som hade hört hela diskussionen och sa:
– Hade jag fått bestämma hade jag kastat ut er tre och gjort 9 miljoner människor lyckligare.


CYKELPARKERING VID RIKSDAGSHUSET
Roslagsgubben Petterson hade bestämt sig för att se riksdagshuset. Han lastade cykeln i båten och for till stan. Vid skeppsbron steg han iland och cyklade mot riksdagshuset. Här klev han av cykeln och parkerade den mot väggen. En vaktmästare tyckte inte om detta och sa:
– Här får ni inte ställa cykeln!
– Varför inte?
– Här går ju riksdagsledamöterna in!
– Det gör inget, sa Petterson, jag har låst den.




I EN RÖD VARMLUFTSBALLONG
En man i en röd varmluftsballong insåg, att han var vilse.
Han reducerade höjden och fick syn på en kvinna på jorden.
Han gick lite längre ner och ropade till kvinnan:
– Ursäkta, kan du hjälpa mig? Jag skulle träffa en kompis för en timme sedan, men jag vet inte, var jag är!
Kvinnan svarade:
– Du befinner dig i en röd varmluftsballong ca. 30 fot över havet på 55º41´47” nordlig bredd och 10º12´47” västlig längd.
– Du måste vare ingenjör, sa mannen.
– Ja det är jag, svarade kvinnan, men hur kunde du veta det?
– Enkelt, sa mannen, allt, du har sagt, är tekniskt korrekt, men jag har ingen aning om, vad jag ska använda upplysningarna till. Faktum är, att jag vet fortfarande inte var jag är. Det enda jag har fått ut av din hjälp, är att jag är ännu mer försenad.
Kvinnan på marken svarade:
– Du måste vara socialdemokrat.
– Det är jag,” svarade mannen, men hur kunde du veta det?
– Det är enkelt. Du vet inte var du är eller vart du ska. Du har kommit upp med hjälp av varm luft. Du har ingått ett avtal som du inte klarar av att hålla och du förväntar dig att folk under dig skall lösa problemet. Faktum är, att du befinner dig i samma situation som du gjorde innan du träffade mig, men nu är det plötsligt mitt fel!”